sånt som inte händer...

Yes. Tror att nästan alla vet vem det var som valde
att ta sitt liv igår på tågrälsen vid det här laget.
Även om jag inte kände personen det minsta
så är det så fruktansvärt sorligt.
Jag kan inte säga att jag "vet hur det känns" eller
ens sätta mig in i situationen,
men jag tänker verkligen på dig och alla anhöriga.

Som sagt, jag kände dig inte men du är ändå
någon som aldrig igen kommer att gå förbi oss i
korridorerna eller sitta vid bordet bredvid i matsalen.
Aldrig igen.
Och det är bortom allt förstånd.

Det är en sån konstig känsla,
detta är inget man borde behöva tänka eller känna.
Tänk att det kan krävas ett liv för att man själv och
andra ska hinna tänka att
"Shit, den här personen mår inte bra..."

Detta är något vi får lära oss av.
Vi får se till att stoppa andra i rätt tid
och hjälpa dem åt andra hållet.
Och efter något såhär sorligt
får helt enkelt hjälpas åt att blicka
framåt och ta dagen som den kommer...

Till sist,
Jag är nog helt säker på att det var för dig solen sken idag!
Hoppas att du har det bättre där du är nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0